Som jag nämt förut är jag ingen jätte fan av matlådor. Måsta göra denna extra mat för att packa i låda o ha med till jobbet. all mat man äter går ju typ inte att ha med heller. Men idag ha jag o hjärtat tillsammans varit effektiva på den fronten. När vi kom hem hade han förberett- skurit kassler och så ställde han sej o gjorde pannkaka till dagens middag. Därefter snodde jag ihop en grymt go kasslergratäng som vi ska ha med i matlåda imorrn! Känns skönt.

En tanke slog mej idag på jobbet. Tänk vilket hus sjukhuset är. Jag har aldrig varit så förjust i det, kanske lite "sjukhus-rädd". Många känslor sen farmor och farfar dött där och vi ha haft sån "farvälstund" vid kistan i ett typ kyrkorum. Så ha man tagit en annan ingång- Dörren med texten "FÖRLOSSNINGEN" ovanför. Den med glädjen, de obeskrivliga vi genomgått med 2 styckna förlossningar i huset. De mysiga 2 dagarna på patienthotellet med Saga-bebis. Sen Jobbiga besök på akuten med tjejerna och nu rusar jag ingenom huvudentrén på mårnarna tillsammans med flera andra som arbetar i huset. En i mängden som ser detta som sin arbetsplats och inte det där känslo-huset.

Tänk att när jag sitter där och jobbar föder nån barn nå våningar upp, nån får en spruta, nån ligger nervös på operationsbordet, en ung tjej kanske tar ett beslut om att välja bort ett litet liv, en annan kanske precis då somnar in och tar slut.

Sjuka tankar är det...